Okej. Ny cd: "Livet här i Babylon". Jag vet inte hur det är med er, men jag håller på att drunkna i Babylonretorik.
Så här skriver artisten FredAsp i sitt pressmaterial:
"Babylon är i detta sammanhang synonymt med det moderna samhället. Ett samhälle där människors engagemang och empati för medmänniskan lyser med sin frånvaro. Texterna ifrågasätter normer och regler som den slumrande majoriteten dagligen tvingas leva med. Vad legitimerar vårt beteende? Finns det några alternativa vägar? Varför reagerar ingen?"
Jag vet inte hur många såna här skivor som ges ut i Sverige, men trust me, det är för många.
Vad är det med dagens ungdomskultur egentligen, varifrån kommer det här sjuka sättet att tänka?
Öppna vilken historiebok som helst. Verkar det som att empati för medmänniskan var starkare förr i tiden? När då i så fall?
På trälarnas tid?
1922, när min morfar kom till Stockholm som barnarbetare?
Under andra världskriget?
På sextiotalet när man inte kunde få en abort?
På sjuttiotalet?
Ja, jag antar att det kanske är sjuttiotalet som avses.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
8 comments:
Det är väl till och med åttiotalisternas drömda bild av sjuttiotalet.
Egentligen är själva människosynen som presenteras där hemsk, "den slumrande majoriteten" är ett hån mot... 85% av alla människor? (Hihi.)
Allvarligt talat, det blir bara löjligt när folk uttrycker sig så här.
Som en vän till mig sa: "Det finns inget roligare än vita killar med dreads som snackar om Babylon."
Intressant. När min mamma och min farmor släntrianmässigt vräker ur sig något på temat "det var bättre förr" brukade jag (har tröttnat nu) pressa dem på när detta förr egentligen var. Bägge två ställde upp på att det nog var bättre nu än på vikingatiden, men märkligt nog hävdade de båda att den västerländska civilicationen peakade någon gång när de själva var mellan 20-40 år. Mycket märkligt ;)
Kul att du bloggar Karolina! Den är bra.
Jag har lärt mig ett nytt ord. Postmodernism. De kanske är postmodernister de här karlarna. Eller queerteoretiker!
Kanske är det sjukt (naivt eller bara fint att du inte förutsätter deras perspektivlöshet) att tycka att det är sjukt att killar har problem att förstå sin egen roll i makthierarkin och mänsklighetens historia. Och om den här karln skulle göra det, skulle det ge honom större rätt att få uttrycka åsikter som kritiserar hela skiten?
Jag är megaqueer. Det är ju same shit. Min blogg är som en rastakilles babylontematik. Å jag gillar fan det.
Ett av de första exemplen i genren var nog Midi, Maxi & Efti (minns ni dem?) I "Masenko Dance" rappade en av tjejerna "I usually spend my afternoons in Babylon". Kan ha varit Alexander Bard bakom den textraden.
Hej alla bloggare!
Vet inte vad ni anser, men jag tycker att historiska jämförelser blir ganska meningslösa. Det är ju inte barnarbete de sjunger om, utan om en sorts existentiell kris. Babylonsjukan kan inte drabba tredje världens befolkning, men däremot spridas endemiskt i Stockholm stad. Det är ett modernt problem, för en modern och utvecklad människa som på ytan förfaller ha det mesta.
Jag vet att många känner sig tomma inombords, men framförallt trötta; det måste finnas något mer än karriär, trippelexamina, mobiler, flat screens, party, bostadsrätter, Aftonbladet och Postkodsmiljonären. Det måste finnas andra värden...
Det här är en smitta som sprids bland ungdomar som aldrig behövt kämpa för något annat än sitt eget välbefinnande. Inte konstigt då att kampen känns meningslös, att tillvaron känns meningslös och att allt i slutändan blir likgiltigt.
Men Babylonsjukan blir inte mindre intressant för det. Ett samhälle måste utvecklas och kan vi lära oss att konsumera mindre aggressivt, upptäcka varandra i större grad och ägna oss åt det människan är bäst på - att ge kärlek - så kommer 2000-talet bli ihågkommet som den medmänskliga värmens och förståelsens sekel.
Som sista kommentar vill jag bara påpeka att empati inte har ett dugg med abort att göra. Empati handlar enbart om förmågan att läsa och förstå en annan individs känslor och att visa att man har gjort det, men talar inte om vad nästa steg ska bli - må det vara sympati, förståelse, förakt...
Tjenare,
kul att du har läst pressreleasen! Men du, vad har 80 - 70 talet o nazityskland med min skiva att göra? Jag utalar ingenstans i mina texter att det var bättre förr! Ta dig en funderare innan du bloggar nästa gång va...
Låt oss se det på det här sättet... Nej, det kanske inte var bättre förr. Men betyder det helt plötsligt att vi ska finna oss i hur världen ser ut idag? Ja, det är sorgligt att din morfar var barnarbetare och det extrema förakt mot medmänniskor som bland annat tog sitt uttryck i förintelsen var ärligt talat något av det värsta som hänt i världshistorien. Men detta fortsätter ju än idag. Att bli förbannad på dagens makthavare betyder ju knappast att man hyllar deras föregångare. Och hur kan du tycka att den nya ungdomskulturen har ett sjukt sätt att tänka? Är det sjukt att sträva mot en värld utan eftergiftspolitik, hat och egoism? Är det sjukt att känna samhörighet med civilbefolkning vars hem bombas sönder därför att någon i ett land långt borta påstått att "det finns terrorister i det där landet"? Är empati sjukt? är medkänsla och medlidande sjukt?
Jag kanske låter otroligt vänster när jag skriver detta, men tro mig jag är verkligen inte vänster (om ni nu fick den känslan)...
Babylonsjukan pratar om en empati som ännu inte funnits. Man menar att samhället sett ut på ett illa sätt hela tiden.
Post a Comment