Nu är artikeln om livspusslet färdig och finns i nya numret av Arena. Lite svårtolkade reaktioner dock. Åsa Linderborg verkade tänka att det var en artikel om för och nackdelar med sextimmarsarbetsdag och en man på svenska dagbladets ledarsida skrev någonting häromdagen som faktiskt var helt obegripligt.
Alla måste köpa nya Arena för att spana in bilderna på Fredrik Reinfeldt, tagna från moderaternas promotionmaterial "Fredrik i bilder". Tyvärr kom inte en bild med i tidningen, den där Fredrik efter middagen sopar bort smulor från matbordet med ena handen och håller den andra som ett uppsamlingskärl vid bordskanten. Och liksom står helt stelt och konstigt.
Fredrik Reinfeldt är så himla underbar eftersom han är så övertydligt representativ (vilket Persson säkert också var, men mer för en helt annan värld). Han är som Västermalmsgallerian när den öppnade. Han är platt tv.
Nu min fråga: är life's jigsaw puzzle den engelska översättningen av livspussel eller? (Jag vet att hela grejen heter work life balance på engelska, men jag undrar alltså vad ordet för livspusslet är, om det finns nåt.)
7 comments:
Bra artikel om livspussel-metaforen. Tanken känns också som en repris på Hans Zetterbergs tänk för moderaterna i början av 1990-talet när han resonerade om "den lilla världen" som skulle skyddas mot den klåfingriga och brutala stora världen. Den svenska borgerligheten är ö h t väldigt ointresserad av idéer, av att tänka på framtiden på nåt mera principiellt sätt. Den lutar sig mot sin urbanitet, sina privatskolor och sina pengar.
Likadant är det i Ryssland (och i USA?), där finns det också en växande öfre medelklass som tyst men bestämt vänder politiken ryggen. Nu är ju farorna med att engagera sig politiskt litet mer påtagliga i Ryssland, men i princip är det ingen större skillnad.
Men varför är Fredriks öra blått?
japp, din artikel i arena var mucket trevlig läsning.
som engelsk term kanske du kan lansera the jigsaw puzzle of life?
Hej Karolina!
Jag läste faktiskt din text om livspusslet, och måste säga att jag har lite svårt att förstå dina argument mot 6-timmars arbetsdag. Jag tycker faktiskt att du generaliserar när du tror att kvinnor självklart skulle springa hem till spisen och dammsugaren om de fick två extra timmar att röra sig med, och därför måste de vara kvar på jobbet.(så uppfattade iallafall jag din text.)Hårddrar man detta skulle vi ju kunna ta bort helger och semestrar överhuvudtaget för kvinnor, eftersom de bara använder denna tid till oavlönat hemarbete. Det finns väl för de allra flesta mer i livet än bara två aktiviteter och platser:arbetet och att sköta hemmet, annars har man nog ingen tillfredsställande tillvaro. Politiskt engagemang,konserter,umgänge med släkt och vänner(nu menar jag frivilligt umgänge, med människor du träffar för att du gillar dem och inte för att du måste, och som skiter i om du har väl städat och om maten är hemlagad eller inte.),fotbollsmatcher,ta en öl med polarna m.m kvalar väl knappast in varken som avlönat yrkes arbete eller oavlönat hemarbete, utan det är saker man gör för sin egen skull.
B.t.w Jag är en sådan där mamma som mama aldrig skulle komma på tanken att skriva om :Jag är arbetslös, ensamstående med en 2-åring, bor i en etta i ett miljonprogramsområde, riktigt white trash alltså. Men jag vägrar vara ett offer eller samhällsproblem för att någon annan säger åt mig att vara det, det är jag som bestämmer.Jag söker alla möjliga jobb,kämpar för att läsa upp gymnasiebetygen och förhandlar med CSN, men jag har många glädjeämnen i vardagen och får höra på dagis att mitt barn är tryggt, harmoniskt och välfungerande i gruppen. När h*n somnat på kvällen sätter jag mig och läser mama, och fnittrar högt för mig själv åt kändismammornas nojor och lyxproblem. Jag får inga mindervärdeskomplex, utan tänker att deras liv är inte per automatik värt mer än mitt, och att ingenting säger att deras barn mår bättre än mitt.
Du verkar iallafall vara en skribent man vet var man har! Jag tror att du har integritet nog att aldrig vända ut och in på dig själv över ett mittuppslag i mama.
(Det stod i faktarutan intill din text att du har barn, så nu är du ett potentiellt villebråd för dem.)
Varför inte bara puzzle of life? Utan jigsaw.
På svenska försvinner ju lite meningen om pussel som en gåta och blir bara målade träbitar. På engelska är puzzle bättre och beskriver den gåta som det är att få ihop livet.
Jag trodde nog t.o.m. att uttrycket kom från engelskan...
Uttrycket livspusslet kommer faktiskt från TCOs kampanj inför valet 2002, och syftar inte på gåta utan på att få alla livets bitar att gå ihop. Men det kan ju vara en gåta naturligtvis!
Mycket bra text, men, alltså, det här med "familjen är en social konstruktion"... visst, "allt och inget" är sociala konstruktioner, dina krönikor i just den här tidningen i just detta sammanhang - snacka om "social konstruktion"! Internationellt så är begreppet "social konstruktion" ÄNTLIGEN på väg ut eftersom det inte längre betyder nåt, och eftersom t ex den neuropsykiatriska forskningen kommit så långt att den kan visa hur biologiskt/genetiskt vi formar alla våra "sociala konstruktioner". Vi är alla dömda att följa våra gener, våra signalsubstansers gång genom hjärnvindlingarna, och förmågan att konstruera socialt är bara ett av alla uttryck för oss som 100% biologiska mekanismer.
Post a Comment